AV DICK EMANUELSSON*
STOCKHOLM / 2026-10-04 / Med Svenska Journalistförbundets pressleg i ena handen och mobilen i den andra, svarade jag polismannens order om att ”gå nu”:
– Jag är reporter och gör bara mitt jobb. Här är mitt pressleg.
Men svaret blev två knytnävar i bröstkorgen och nävarna som grep tag i jackan, knuffade mig 1-2 meter och tryckte upp mig mot Macdonalds vägg på Sveavägen 71 och sa till denne 74-årige skribent:
– Jag skiter i vad du är, nu går du tillbaka till ditt jävla gäng!
Den satte muskulöse polismannen sa det med ett hat i sina ögon som gjorde mig perplex. Inte någon gång under 40 års bevakning av det ibland våldsamma Latinamerika, varav 24 år som permanent ackrediterad reporter i Colombia och Honduras har jag sett en liknande aggressiv behandling av en journalist. Kamerorna på Sveavägen kan, om Avdelningen för särskilda utredningar (SU) vill ha bevis och anser att ”så uppträder inte en svensk polisman”, själv konstatera händelseförloppet.
Provokatör
Mitt brott?
Ha filmat en provokatör som stod med sin israeliska flagga under hela mötet på Odenplan under det pågående `lördagsmötet för Palestina´. Därefter, när demonstrationen började gå nedför Odengatan mot Sveavägen, gjorde denna flaggbärare sällskap med och blev beskyddad av gruppen poliser. Den händelsen ville jag filma, eftersom jag gick längst bak i demonstrationen. Men en polisman körde vänligt men bestämt bort mig men den absurda förevändningen att jag hindrade trafiken, trots att det var polispiketen längre bak och demonstrationen föröver som upptog hela körfilen.
Vid svängen Odengatan-Sveavägen, men stående på trottoaren, tog jag upp kameran igen och det var då den aggressive polismannen flög på mig och skrek att jag skulle gå tillbaka till mitt ”jävla gäng”.
I vems tjänst gjorde polismannen det?
”Basebolligan”
Tillbaka hos ”Gänget”, det vill säga längst bak i lördagens demonstration mot folkmordet i Gaza, gick tankarna osökt till det ökända polisdistrikt som denne aggressive våldsamma polis tillhör, Norrmalms/Södermalmsdistriktet.
Innan, under och efter mordet på Sveriges statsminister Olof Palme anklagades poliser från Norrmalmsdistriktet vaktdistrikt 1, för att tillhöra den så kallade ”Basebolligan”. Det handlade om poliserna i den så kallade ”G-turen” som utgjorde kärnan i det som kom att kallas Baseballigan. Namnet uppstod eftersom de föredrog att arbeta i civila kläder med basebollkepsar istället för polisuniform. Våldet riktades främst mot socialt utslagna, missbrukare, hemlösa, kriminella och invandrare som spöades. [se nedanstående bakgrund].
Kvällen efter mordet på Palme den ödesdigra fredagskvällen den 28 december 1986, firades mordet på Palme av enheter från dessa två polisdistrikt med flera fascister närvarande på en restaurang i Gamla Stan.
Polisen som beslagtog ”Gaza”
Sedan den 13 oktober 2023, det vill säga en vecka efter att IDF:s 17 år långa belägring av Gaza bröts har jag skrivit 246 artiklar, reportage och intervjuer om Palestina [1]. Ingen seriös journalist kan blunda för folkmordet som staten Israels politiska ledning har beordrat sin militär att verkställa mot det palestinska folket. Den i journalistik prisbelönta Alexandra Urisman Otto, tidigare meriterad reporter på DN, skrev dagen innan överfallet av polisen på Sveavägen i Gad World under rubriken ”Svenska journalister är medskyldiga till folkmordet i Gaza”:
”Vissa offentliga personer i Sverige har utsatts för drev på en nivå jag aldrig tidigare skådat. Samtidigt som mediernas bevakning av själva folkmordet och den etniska rensningen har varit så bristfällig att den omöjligt kan betraktas som annat än medskyldighet” [2].
I mitten av juli tog den uniformerade influensern Viktor Adolphson, mer en politisk kommissarie än polis helt sonika beslutet att på Odenplan i mitten av juli i år beslagta en skylt från palestinasolidaritetens egen ”Motståndsteater” med texten ”GAZA”. Den symboliserade folkmordet i Gaza med en liknande port som från det tyska koncentrationslägret Auschwitz [3].
– När jag såg de här bilderna tänkte jag att det kan vara hets mot folkgrupp, sa Adolphson, polisinsatschef under demonstrationen och känd som YB Södermalm på X, till Expressen [4] och polisanmälde själv skylten. Några dagar senare tvingades han lämna tillbaka den efter att åklagaren inte funnit att ”Motståndsteatern” brutit på något sätt mot den svenska grundlagen om yttrandefrihet. Men det var en enkel insatschef egen politiska markering mot Palestina och ett objektivt stöd till Tel Aviv. Eller var det under trycket och inflytande från andra politiska krafter?
SD-Trions 468 timmars filmande
Sedan oktober 2023 har ”lördagsdemonstrationerna” och ALLA deltagare filmats under de tre timmar som möte och demonstration pågår. Det är tre ”kameramän” från SD-kanalen Riks. Tre år innebär 468 timmar. Min `långfilm´ i lördags varade i åtta (8) sekunder.
Trions närvaro skapade irritation bland demonstranterna i början. Men demonstrationsledningen inskärpte regeln varje lördag att inte låta sig provoceras av ”de utsända”. I dag är det ingen som bryr sig om dessa individer, eller andra provokatörer, som killen med israeliska flaggan i lördag.
Polisen, å andra sidan har aldrig hindrat de tre att göra sitt ”jobb” som de gjorde med denne skrivare.
Folkmordets beskyddare
Efter lördagens händelse bekräftas bilden av Alexandra Urisman Ottos beskrivning att de svenska medierna är medskyldiga till folkmordet och att polisen nu uppträder som beskyddare av de provokativa anhängare till Tel Aviv som följer demonstrationen, från Odenplan till Gustav Adolfs torg, omgiven och beskyddad av ordningsmakten.
Samtidigt har också tonen från den politiska högerns mest framstående figurer höjts. Olika krav har funnits och finns om att förbjuda demonstrationerna, vilket i så fall är ett brott mot Sveriges grundlag.
Morden på palestinska journalister i Gaza har ingen motsvarighet i världen. Förra veckan mördades Mohamad Abdul Aziz al-Najar, 38 av ett israeliskt drönaranfall. Enligt vår Internationella Journalistfederation (IFJ) har uppskattningsvis 260 palestinska journalister dödats enbart i Gaza sedan oktober 2023.
Videon till höger:> Var en röst för Gaza och för dess ungdomar, däribland den palestinske journalisten och aktivisten Mustafa Ayash, som sitter fängslad i Österrike. Ett helt år i fängsligt förvar utan rättegång eller fällande dom, bara falska sionistiska anklagelser.
Frihet åt den palestinske journalisten och aktivisten Mustafa Ayash.
Provokatörernas uppgift
När Craig Mokhiber, chef för New York Office of the High Commissioner for Human Rights lämnade in sitt avskedsbrev [5] till FN:s generalsekreterare i slutet av oktober 2023, hade det inte ens gått tre veckor av det israeliska folkmordet. Nu skriver vi tre år, och ett Gaza demolerat och söndersprängt till 90 procent, 73,000 döda varav 21,000 är barn.
Men på Odenplan och under hela demonstrationsvägen dyker de regelbundet upp med den israeliska blodbesudlade flaggan, beskyddade av ett otal poliser.
Vad är de ute efter?
Att provocera demonstranterna till våldsamheter för att ”SD-Trion” ska få sina bilder som demonisera för att kriminalisera ”de våldsamma palestinaktivisterna”?
FN-experten kastade in handduken
Craig Mokhiber, med 30 års specialbevakning av det palestinska dramat skrev för tre år sedan:
”Återigen bevittnar vi folkmordet som utspelar sig framför våra ögon, och organisationen vi tjänar verkar oförmögen att stoppa det. Som någon som har forskat om mänskliga rättigheter i Palestina sedan 1980-talet, efter att ha bott i Gaza som FN-rådgivare för mänskliga rättigheter på 1990-talet, och efter att ha genomfört flera människorättsuppdrag i landet före och efter, är denna situation djupt personlig för mig”.
”Som människorättsadvokat med över trettio års erfarenhet inom detta område är jag väl medveten om att begreppet folkmord ofta har utsatts för politiska förvrängningar. Men den nuvarande massakern på det palestinska folket, förankrad i en etnonationalistisk kolonial ideologi, i kontinuitet med årtionden av systematisk förföljelse och rening, helt baserad på deras status som araber, och förknippad med uttryckliga avsiktsförklaringar från ledarna för den israeliska regeringen och armén, lämnar inget utrymme för tvivel eller debatt. I Gaza attackeras civila hem, skolor, kyrkor, moskéer och sjukvårdsinrättningar utan anledning och tusentals civila massakreras. På Västbanken, inklusive det ockuperade Jerusalem, konfiskeras och omplaceras hem baserat på ras, och våldsamma bosättarpogromer åtföljs av israeliska militära enheter. Apartheid råder över hela världen”.
Medan folkmordets anhängare beskyddas av Stockholmspolisen och omhuldas av Bonniersfären.
Bakgrund om ifrågasatta stockholmspoliser
Innan, under och efter mordet på Sveriges statsminister Olof Palme anklagades poliser från Norrmalmsdistriktet vaktdistrikt 1, för att tillhöra den så kallade ”Basebolligan”. Det handlade om poliserna i den så kallade ”G-turen”. De utgjorde kärnan i det som kom att kallas Baseballigan. Namnet uppstod eftersom de föredrog att arbeta i civila kläder med basebollkepsar istället för polisuniform. Våldet riktades främst mot socialt utslagna, missbrukare, hemlösa, kriminella och invandrare som spöades.
Enbart under 1982 och början av 1983 drog ett antal personer i gruppen på sig inte mindre än 177 anmälningar om övervåld. Två av dessa, ”Bill och Bull”, som Leif G.W. Persson titulerade dem på en presskonferens 1988, utpekades också för att vara de misstänkta ”walkietalkiemännen” i det så kallade ”Polisspåret”. De påstås ha befunnit sig i närheten av mordplatsen på Sveavägen vid tidpunkten för mordet. De besökte också sina kollegor och uniformerade rasfränder som på den tiden slog vakt om apartheidstaten i Sydafrika.
När jag 1988 intervjuade ordföranden i Stockholms polisstyrelse, Roland Öhrn (s), var han mycket orolig över påstådd högerextremism inom stockholmspolisen, i synnerhet efter att det avslöjats att flera av dem hade rest till Sydafrika.
CIA-agentens berättelse
Samma år, två år efter mordet på Palme intervjuade jag en före detta CIA-agent och före detta legosoldat i Angola. Han pekade ut de två polismännen ”Bill och Bull” som brickor i ”Polisspåret”. Ivan von Birchan hade tre veckor innan mordet kontaktats av en före detta kollega i CIA från tiden (1970-talet) i Angola och dåvarande Rhodesia som erbjöd Birchan två miljoner dollar för att mörda Palme.
Han vägrade. Birchan gick i stället till Säpos antiterroristrotel och informerade den ansvarige på enheten. Men denne tog ingen notis varvid Birchan gick till dåvarande socialborgarrådet i Stockholm, Inger Båvner (s) och sa att Palmes livvaktsskydd måste förstärkas.
Båvner bekräftade efter mordet på Palme denna händelse för Expressen. Säpomannen som negligerade Birchans uppgifter var den man som hade jouren på Säpos terroristenhet kvällen då Palme mördades. Han sa upp sig åtta månader efter mordet och tog anställning på den förre Säpochefen Per Gunnar Vinges säkerhetsfirma, där Birchan påstod att ”Bill och Bull” jobbade ”extra” på ledig tid.
Det hör till saken att den socialdemokratiska regeringen under Tage Erlander tvingade Vinge att avgå 1970. Det formella skälet sades vara, att Vinge inte hade lämnat en enda rapport om läget i Sverige under två år. Men andra uppgifter gjorde gällande att han ansåg att Palme, dåvarande utbildningsminister 1969, var en säkerhetsrisk. Motivet skulle ha varit att Palme demonstrerade i ett fackeltåg med Nordvietnams Moskvaambassadör mot USA:s folkmordskrig i Vietnam den 21 februari 1968.
Med min intervju av den före detta CIA-agenten som skäl, anmälde ”Bill & Bull” den dåtida dagstidningen Norrskensflamman. Stämningen skedde via Justitiekanslern. I intervjun med Ivan von Birchan namngavs de två med sina riktiga för- och efternamn. Men Tingsrätten gick inte på Justitiekanslerns anklagelse i detta tryckfrihetsmål vad gäller min text. Den var klanderfri. Däremot fälldes tidningen och fick böta 35,000 kronor för att ha publicerat en passbild på ”Bull”, som jag fick ut på polisens passregister där man på den tiden fick ut passbilder på individer om man hade dess personnummer.
Efter mordet på Palme har hela samhällsklimatet och den politiska kursen både gått åt höger.
Jakten på Emanuelsson i Colombia-Honduras
* DICK EMANUELSSON har arbetat som reporter på heltid sedan 1984. Sitt första reportage från Latinamerika gjorde han 1977. Från år 2000 var han ackrediterad reporter i Latinamerika för dåtida Norrskensflamman, LO-Tidningen, norska Ny Tid och spanskspråkiga Liberacion, och hade sitt säte i Colombia med hela kontinenten som bevakningsområde.
På grund av hans journalistiska arbete i ett komplicerat och polariserat Colombia, utsattes han 2000-2005 av mordhot, förföljelse, dokumentation och registrering från den hemliga politiska polisen (Departamento Administrativo de Seguridad, DAS) sida, och dess olagliga kontraspionagegrupp, ”G3”.
2005 han tvingades lämna landet på grund av ständiga dödshot under det sista året. I februari 2009 genomförde åklagarämbetets detektiver en razzia på DAS´ stora byggnad i Bogota och beslagtog hela det hemliga personarkivet. I det fanns en dossier med 476 A4-dokument [6] över Emanuelssons arbete och liv i Colombia. Han utmålades av de agenter som bevakade han dag och natt som en ”förmodad ideolog för FARC-gerillan”, ett utpekande som ofta betyder att en dödsdom är utfärdad.
NÄR HAN DEN 15 juni 2005 skulle genomföra en reportageturné i Centralamerika och därefter flyga till Stockholm för att ersätta kamrater på redaktionen under semesterperioden, förföljdes han från bostaden i norra Bogota till flygplatsen. Ombord på planet till Costa Rica placerade säkerhetsagenterna en magnet på hans dator i hatthyllan ovanför hans flygstol. I sin rapport, en av de 476 sidorna i säkerhetspolisens ”dossier”, rapporterade agenterna till sin överordnad, att ”efter att ha genomfört vår sabotageaktion, skrev vi en anonym e-post till DIS (Costa Ricas Säpo) med uppgiften att ombord på planet fanns en internationell terrorist med Emanuelssons beskrivning”.
DAS´ högste chef, JORGE NOGUERA dömdes till 34 års fängelse, anklagad för att ha överlämnat namnlistor till de paramilitära dödsskvadronerna på personer inom oppositionen som skulle mördas. Av de 34 åren fick han nio år för den olagliga avlyssningen och förföljelsen av de sex journalisterna och andra ur oppositionen. Emanuelsson var en av sex journalister som var offer för denna statliga terrorism och hans fall var föremål i fyra rättegångar mot de högsta cheferna inom DAS, inklusive Noguera. De övriga tre dömdes till långa fängelsestraff.
Emanuelsson kallades av den colombianska Sanningskommissionens kommissionär för att avge sitt vittnesmål om hur han förföljdes i Colombia. Det gavs den 11 oktober 2020.
Förföljelsen i Honduras
När mordhoten kulminerade i december 2005 lämnade Emanuelsson Colombia och bosatte sig i Honduras. Efter militärkuppen den 28 juni 2009 utpekades han av krafter närstående den civila/militära juntan för att stå i den nybildade mäktiga Motståndsfrontens tjänst.
Han utsattes för diverse hot och efter information inifrån den honduranska säkerhetspolisen om att denna skulle genomföra en razzia i Emanuelsson hem för att ”plantera” vapen eller droger, larmades människorättsorganisationerna i landet som skrev till det korrumperade åklagarämbetet.
Samtidigt uppmanade journalister den svenska s-regeringen att agera för att Emanuelssons liv skulle garanteras, varvid dåvarande utrikesminister Margot Wallström (s) skrev ett skarpt brev till den honduranska regeringen med krav på att alla åtgärder måste sättas in för att garantera den svenske journalistens säkerhet. Även det Svenska Journalistförbundets dåvarande jurist, Tove Carlén skrev ett skarpt brev för att värna förbundets medlem i Honduras.
I Honduras mördades över 50 journalister mellan 2000-2010. Enbart under 2010 mördades tio. Även Colombia har ett dramatiskt register över mördade journalister.
I maj 2023 tog Emanuelsson emot ett pris för sitt journalistiska arbete av Honduras dåvarande president Xiomara Castro de Zelaya [7], som Motståndsfrontens politiska gren, partiet LIBRE, förde fram som sin presidentkandidat i valet i november 2020 och som med en överväldigande majoritet valdes till president. I maj 2024 återvände Emanuelsson till Sverige.
[1] https://dickemapalestina.blogspot.com/
[2] https://www.gadworld.se/p/vi-svenska-journalister-ar-medskyldiga
[3] https://dickemapalestina.blogspot.com/2026/07/stockholmspolisens-nya-politruk-i.html
[4] https://www.expressen.se/nyheter/sverige/anmalt-palestinademonstranter-gjorde-gazavariant-av-auschwitzskylt/
[5] https://sociologiacritica.es/2023/11/02/carta-de-dimision-de-craig-mokhiber-director-de-la-oficina-en-nueva-york-del-alto-comisionado-para-los-derechos-humanos-octubre-2023/
[6] https://das-terror.blogspot.com/2011/05/contenido-de-la-carpeta-sobre-la.html
[7] https://semanariovoz.com/reconocimiento-periodistico-a-dick-emanuelsson/