STOCKHOLM / 2026-10-25 / Allt tyder på att Trump och Netanyahu planerar att inleda ett tredje aggressionskrig mot Iran. Och denna gång talas det om att använda taktiska kärnvapen. Iran svarar att det kommer att attackera den enda nationen i mellanöstern som förfogar över kärnvapen, Israel men dess kärnkraftsanläggningar.
Kännare av situationen understryker att Iran, som står intakt, politiskt och militärt kommer att svara med kraft och att oljepriserna kan nå 180 dollar per fat medan elräkningarna för hushållen når nya svindlande höjder. Vad Europa upplever just nu i form av massprotester är bara en inledning på vad som kan komma.
Epsteinduons återvändsgränd
Under de senaste veckorna har Donald Trump och hans ”enda allierade”, för att använda Trumps egna ord om Netanyahu upprepade gånger hotat att återuppta attackerna mot Irans kärntekniska anläggningar – särskilt det underjordiska komplexet kopplat till kärnkraftsprogrammet, beläget på berget Kolang i mitten av landet.
Nyligen fördömde tolv länder, däribland Iran, Ryssland, Kina, Kuba och Pakistan, alla attacker eller hot mot kärntekniska anläggningar för fredlig användning under IAEA:s skyddsåtgärder.
Efter de USA-israeliska attackerna mot iranska kärnkraftsanläggningar i februari började Irans parlament utarbeta en nödplan för utträde ur Icke-Spridningsavtalet (NPT), eftersom medlemskapet inte hade lyckats skydda landets anläggningar.
Ett eventuellt återupptagande av attacker från USA och Israel skulle få ett fast och kraftfullt svar från Teheran, med ekonomiska konsekvenser som kan sträcka sig till regional och global skala. Men vilka scenarier överväger Teheran?

Irans svar
Det första scenariot är ett begränsat krig där USA attackerar Mount Kolang (internationellt känd som Mount Pickaxe) och annan infrastruktur, medan Iran svarar med missiler och drönare. Sammandrabbningarna kan pågå i flera dagar och påverka länder i regionen och amerikanska baser.
Trump skulle ensidigt kunna proklamera seger och presentera den påstådda förstörelsen av iranska kärnkraftsanläggningar som en politisk bedrift – utan att uppnå en avgörande strategisk seger.
Iran har samtidigt hävdat att attacker mot dess kärntekniska anläggningar inte kan förstöra dess kärnkraftsförmåga, eftersom den bygger på kunskap och humankapital. Frågor som Hormuzsundet, marinblockaden och kärnkraftsfallet skulle dock förbli olösta. Spänningen kan dra ut på tiden i månader och förvärra energikrisen och de diplomatiska svårigheterna, med risk för att ett begränsat krig övergår i en större konflikt.

I detta sammanhang uppgav den iranska tidningen Kayhan [1] att upprepade hot från USA och Israel om en militär offensiv mot Iran, inklusive en attack mot berget Kolang, skulle innebära ett kraftfullt och obevekligt svar från Iran mot israeliska kärnkraftsanläggningar.
I detta krig har USA försvagats kraftigt på energi- och vapenområdet. Kostnaden för konflikten har vida överträffat deras förväntningar, och Irans doktrin om asymmetrisk krigföring har neutraliserat deras vapenöverlägsenhet.
Under dessa omständigheter innebär upprepade hot från USA och Israel om militära attacker mot Iran, inklusive en attack mot berget Kolang, att de utsätter sig för ett hårt och obevekligt iranskt svar mot israeliska kärnkraftsanläggningar. USA och Israel vet att det är omöjligt att återgå till de gamla maktekvationerna”, hävdar tidningen Kayhan.
Utdraget eller begränsat krig?
Det andra scenariot är ett storskaligt krig som involverar Israel, med bombmål inne i Iran, och som kan pågå i månader. Detta alternativ verkar mindre troligt före valet i USA, eftersom det kan förändra landets politiska landskap, men det skulle få styrka efter valet, när resultatet och republikanernas framtid är kända.

Sammanfattningsvis uppstår två möjligheter: ett begränsat och kortfattat krig med symboliska mål före valet, och en bredare och mer utdragen konflikt med deltagande av Israel efter valet. Det första scenariot skulle lämna den nuvarande situationen praktiskt taget intakt, medan det andra skulle få mycket djupare konsekvenser.
I vilket fall som helst skulle ett begränsat krig inte lösa problem som energipriserna i väst, och ett storskaligt krig skulle få långsiktiga politiska och säkerhetsmässiga återverkningar.
De asymmetriska kostnaderna
Iran har en bred och mångsidig arsenal av attackmedel, inklusive ballistiska missiler, kryssningsmissiler och enkelriktade attackdrönare.
Irans asymmetriska fördel ligger i att landet inte behöver matcha USA i antal flygplan, luftöverlägsenhet, satellitteknik eller underrättelsenätverk för att lägga höga kostnader på motståndaren.
Överbefälhavaren för den iranska armén, generalmajor Amir Hatami, lyfte nyligen fram de iranska väpnade styrkornas beredskap för asymmetriskt krig. Under ett besök på ett av de offensiva drönarproduktionscentren hänvisade han till styrkornas nuvarande beredskapsnivå och insatskapacitet och framhöll att de fyra styrkor som utgör Islamiska republiken Irans armé är förberedda. Han påminde om att iranska styrkor i den tidigare asymmetriska konflikten kämpade med utrustning som överraskade fienden, som enligt honom fick ta emot hårda slag.
Generalen betonade att Iran har utvärderat sin fiendes kapacitet och insett att landet har betydande militära resurser. Med hänsyn till alla dessa faktorer har Iran förberett sig för ett asymmetriskt krig och utvecklat nödvändig utrustning för att hantera det.
”Energiinfrastruktur legitimt mål”
Experter betonar att Teheran inte kommer att stå passivt inför hot mot sin kärnkraftsinfrastruktur. Bland möjliga vedergällningsalternativ pekar de på storskaliga attacker mot energiinfrastrukturen i Israel och i länder som är värdar för amerikanska militärbaser, en geografisk expansion av konflikten till områden längre bort från Indiska oceanen och Medelhavet – och till och med till vissa delar av Europa – samt markoperationer mot amerikanska militära centra och installationer i regionen.

”De israeliska kärnkraftsanläggningarna”
Irans steg mot kärnvapenavskräckning kan också ses som ett möjligt scenario. En ledamot av det iranska parlamentets styrelse varnade också för de allvarliga konsekvenserna av varje aggression mot landets kärntekniska anläggningar.
– Om den andra sidan vidtar sådana åtgärder igen och till och med attackerar Irans kärnkraftsinfrastruktur, kommer Iran att betrakta den israeliska regimens kärnkraftsanläggningar som ett legitimt mål för att svara på sådan aggression, sade han.
Han förklarade att om attackerna upprepas kommer Irans mål att vara mycket bredare än tidigare, och att den islamiska republiken har fullständig frihet att svara. Han betonade också att Iran har ett brett utbud av alternativ och är berett att svara på alla potentiella aggressioner, och underströk att Trumps uttalanden inte kan hindra Teheran från att genomföra sina repressalier.
I detta sammanhang noterade USA-tidskriften Foreign Affairs [2] i en artikel publicerad den 20 oktober att kärnvapenavskräckning bygger på premissen att en angripare avstår från att attackera om kostnaderna för offensiven uppväger de potentiella fördelarna. Ur detta perspektiv är kärnvapen framför allt ett instrument för att modifiera motståndarens strategiska beräkningar, snarare än ett medel som nödvändigtvis är avsett att användas på slagfältet.
”Klippta internetanslutningar i sundet”
Möjliga alternativ inkluderar att störa internetanslutningar och dataöverföringsnätverk i Persiska viken, samt missil- och drönarattacker mot datacenter i olika länder – en möjlighet som Teheran har bekräftat vid flera tillfällen. Åtgärden skulle kunna orsaka internet- och kommunikationsstörningar, förseningar och högre kostnader vid dataöverföring samt störningar i molntjänster, e-handel och finansiella transaktioner.
Hormuz och stigande bränslepriser
Detta scenario är av enorm ekonomisk betydelse, eftersom Iran skulle kunna överföra de ekonomiska konsekvenserna av kriget från den militära sfären till den globala energimarknaden genom Hormuzsundet. En fjärdedel av världens olja passerar genom sundet, så varje störning av sjötrafiken på denna strategiska rutt kan leda till en kraftig ökning av råoljepriserna. Under februarikriget presenterade USA-tidningen Wall Street Journal till och med ett scenario där oljepriset skulle nå 180 dollar per fat [3].

USA:s kärnvapen mot Iran?
När det gäller möjligheten att USA tillgriper taktiska kärnvapen för att förstöra Irans kärntekniska infrastruktur, undersöker en analytiker varför de militära beräkningarna i Washington och Tel Aviv inte håller i detta scenario.
Med hänvisning till en av de hypotetiska attackerna mot de underjordiska anläggningarna på berget Kolang – som skulle syfta till att förstöra iransk kärnkrafts- eller missilinfrastruktur och som har diskuterats under de senaste månaderna i samband med en möjlig konflikt mellan Iran och USA – förklarade han att förespråkarna för detta scenario tror att Washington, med tanke på svårigheterna att förstöra anläggningarna med konventionella vapen, skulle kunna ta till taktiska kärnvapen.
Enligt analytikern är slutsatsen ogrundad ur militär synvinkel, eftersom frågan inte är begränsad till explosionens kraft. Man måste också beakta omfattningen av förutsebara skador, målets art, attackens operativa resultat och dess inverkan på motståndarens militära förmåga.
USA:s politiska och ekonomiska kostnader
US Congressional Budget Office (CBO) uppskattade att merkostnaden för USA:s militära operationer mot Iran uppgick till cirka 38 miljarder dollar den 1 augusti 2026. Siffran inkluderar drift- och ammunitionskostnader.
Irans fördel stärks när kostnaderna för kriget för motståndaren ökar utan att de skador landet självt lidit växer i samma takt eller med samma intensitet. Detta förhållande är viktigare än det absoluta kostnadstalet.
DICK EMANUELSSON
Källa: Hispan-TV
[1] https://en.irangate.news/kayhan-attack-on-mount-kulang-will-be-met-with-response-at-israels-nuclear-facilities/
[2] https://www.foreignaffairs.com/ukraine/strange-defeat-nuclear-deterrence-rose-gottemoeller#
[3] https://www.wsj.com/finance/commodities-futures/saudi-arabia-sees-a-spike-to-180-oil-if-energy-shock-persists-past-april-2fe729d7
