 |
| Juli, 2012 i FARC-gerillans ”Karibiska Block” i slutet av intervjun med den blinde gerillakommendanten Jesus Santrich: ”Detta är inte ett budskap om krig, utan ett budskap om fred”. |
Ett nytt år med liknande svåra uppgifter framför oss. . .
[Español después de la versión sueca]
Från Baskien (Euskal Herria) kommer nedanstående kloka ord från en kamrat med orden från poeten Eduardo Abeleira (Uruguay).Den Röda Tråden i dessa ord som tränger in i ryggraden kan ingen missta sig på. Och det är den jag vill uttrycka så här på de sista dagarna 2025.
Dick Emanuelsson
Kamraterna som alltid återvänder
”Det påstods att historien
hade gått till ända,
att vi borde glömma all vår kamp
som inte ledde oss någonstans.
Ty trots allt stod vi som förlorare,
säger de som segrade.
Så varför fortsätta kämpa,
mot väderkvarnar?
Gamla vänner från den tiden,
nu pragmatiska och moderna,
ger oss sina råd,
att vi ska ligga lågt.
För vi har gjort vår del;
det var bara en vacker dröm,
men den tiden då vi riskerade
våra nackar, är nu över
Jag lyssnar, men jag tror inte
för ett ögonblick på det;
för det rådet kommer
inte från kamrater.
Det kommer från några som tror
att de döda redan är borta,
och att det inte är värt
att hålla fast vid drömmarna.
VI, tror inte på slutet
av historien,
inte heller på kyrkogårdslugnet,
ty de som lämnade oss fysiskt,
envisas med att fortsätta komma tillbaka.
De går av tågen,
de promenerar,
de kommer i gamla bussar,
män, kvinnor och barn
med sin spretiga utopi…
De är våra kamrater,
de som återvände,
för de lämnade oss aldrig,
de återvänder från det djupa havet
där de var gömda,
med nya skanderande rop
återvänder de,
bryter dumdristiga tystnader,
gamla drömmar gryr,
drömmar som är så gamla att de är nya,
de återvänder för att säga
till dem som ger dåliga råd,
att inte slösa sin andedräkt
på att leta efter
falska förevändningar.
De är här återigen,
än en gång förvandlade
till tusentals kamrater
som inte tror att historien
då tog slut
utan att vi alla
fortsätter att skriva den.
Gott nytt år, kamrat
FOTO:
Juli 2012 i norra Colombia: tre månader innan fredsförhandlingarna inleddes i Havanna, Cuba, mellan FARC-gerillan och regeringen Juan Manuel Santos.
Den blinde gerillaledaren JESUS SANTRICH hade precis intervjuats om framtiden och uttryckte en försiktig optimism. Han var en av de tusentals i FARC som undertecknade det framförhandlade men av den militaristiska oligarkin saboterade fredsavtalet i november 2016.
Hans farhågor bekräftades när den colombianska oligarkins representanter inom åklagarämbetet, i maskopi med CIA/DEA försökte gillra en fälla för att anklaga Santrich, nu civil i huvudstaden Bogota, för att planera ”exportera XX antal ton kokain till USA”, när dessa bandinspelningar i själva verket handlade om Santrichs brinnande intresse: måla tavlor! Hans greps i en så kallade ”Falso Positivo”, False Flag men frikändes på alla punkter av Högsta Domstolen i en för den colombianska staten oerhört pinsam skandal.
Men mordvågen på demobiliserade gerillasoldater hade redan inletts (från 2017-2025 har 500 f.d. gerillasoldater mördats) och det till USA underordnade åklagarämbete planerade nya skådeprocesser mot Santrich som då valde att gå tillbaka till djungeln och upp i bergen.
Den 17 maj 2021 utsattes hans gerillakomando för ett bakhåll och han dödades. Men Santrich tillhör dem som alltid kommer att komma tillbaka, i en eller annan form.
D.E.
Intervjun (på spanska) med comandante Santrich 2012:
ESPAÑOL:
Un nuevo año con tareas igualmente difíciles por delante. . . Desde el País Vasco (Euskal Herria) llegan las siguientes sabias palabras de un compañero, con las palabras del poeta Eduardo Abeleira (Uruguay). El hilo rojo de estas palabras, que penetra la columna vertebral, es inconfundible. Y eso es lo que quiero expresar así en los últimos días de 2025.
Dick Emanuelsson
Los compañeros que siempre vuelven
Que llegó el fin de la historia.
Que olvidemos militancias
que a nada nos condujeron.
Después de todo…
perdimos,
nos dicen los que vencieron
para que seguir peleando
contra molinos de viento.
Viejos amigos de ruta
pragmáticos y modernos
nos acercan su consejo
de que nos quedemos quietos
Ya cumplimos nuestra parte
fue tan solo un lindo sueño
pero ya pasó ese momento
de arriesgar el pellejo
Lo escucho y no lo creo
ni lo quise,
ni lo quiero,
ese consejo no viene
de boca de compañeros.
Viene de algunos que piensan
que los muertos ya murieron
y que no vale la pena
el mantener esos sueños.
No creemos en finales
de la historia,
ni en silencios,
pues aquellos que se fueron
siguen llegando de nuevo.
Bajan de trenes,
caminan,
vienen en ómnibus viejos,
hombres, mujeres y niños
con su utopía de flecos…
Son nuestros compañeros
aquellos que retornaron
porque nunca se nos fueron,
regresan del mar profundo
donde fueron a esconderlos,
con nuevos gritos regresan
rompiendo torpes silencios,
amanecen viejos sueños
que de tan viejos son nuevos,
regresan para decirles
a esos de malos consejos,
que no gasten su saliva
buscando falsos pretextos.
Están acá
en su regreso
transformados nuevamente
en miles de compañeros
que no piensan que la historia
terminó en aquellos tiempos
sino que todos nosotros
la seguimos escribiendo.
Feliz año compañero
JESÚS SANTRICH.
Julio de 2012 en el norte de Colombia; tres meses antes de que comenzaran las conversaciones de paz en La Habana, Cuba, entre la guerrilla de las FARC y el gobierno de Juan Manuel Santos.
El líder guerrillero ciego, JESÚS SANTRICH acababa de ser entrevistado sobre el futuro y expresó un cauto optimismo. Fue uno de los miles de miembros de las FARC que firmaron el Acuerdo de Paz negociado, pero saboteado por la oligarquía militarista, en noviembre de 2016.
Sus temores se confirmaron cuando los representantes de la oligarquía colombiana de la Fiscalía, en connivencia con la CIA/DEA, tenderieron una trampa para acusar a Santrich, ahora un civil en la capital, Bogotá, de planear ”exportar XX toneladas de cocaína a Estados Unidos”, cuando en realidad estas grabaciones trataban sobre el interés principal de Santrich: ¡pintar cuadros!
Fue arrestado en un ”Falso Positivo”, pero la Corte Suprema lo absolvió de todos los cargos en un escándalo que resultó extremadamente vergonzoso para el Estado colombiano.
Pero la ola de asesinatos de guerrilleros desmovilizados ya había comenzado (entre 2017 y 2025, 500 exguerrilleros fueron asesinados) y la fiscalía, subordinada a Estados Unidos, planeó nuevos montajes contra Santrich, quien optó por regresar a la selva y la montaña.
El 17 de mayo de 2021, su comando guerrillero fue emboscado y él fue asesinado.
Pero Santrich es uno de los que siempre volverán, de una forma u otra.
D.E.