Digital databas för facklig forskning

/ Sverige / Av
Sveriges främste historiker och författare på temat Arbetarrörelsens Historia, Knut Bäckström. Stormklockan (grundad 1908) var en tidning för oppositionen inom SSU och Sap fram tills att SSU uteslöts av partiledningen för sin antimilitaristiska ståndpunkt 1916. Tidningen övergick sedemera som organ för Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) men lades ned någon gång under 1930-talet. En utbrytning från Vänsterns Ungdomsförbund, SKP:s ungdomsförbund hette i slutet av 1960-talet bildade MLK som i sin tur återupplivade Stormklockan. Men MLK som var en maoistisk strömning i början av 1970-talet, med bland annat Gudrun Schyman som ledande medlem, blev kortvarig. När Vpk:s ungdomsförbund Kommunistisk Ungdom (KU) startade sin Stormklocka 1971 tog MLK juridisk strid och vann rättsprocessen. KU antog då namnet ”Kommunistisk Ungdom-Stormklockan”.

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:8.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:107%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:”Calibri”,”sans-serif”; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-fareast-language:EN-US;}

Digital databas för facklig forskning
Digitaliseringen av gigantiska mängder av dokumentation når nu också de svenska fackens arkiv och nätverk. Det som publiceras på fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier ska laddas ned i en databas för långsiktig arkivering. Databasen ska placeras på Arbetarrörelsens Arkiv.
Det uppger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, som arbetar med forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”, till Flamman.
”Makthavarna skriver historien”, påstås det. Kan databasen åtminstone minska denna politiska snedvridning?
Jenny Jansson.

– Ja. . . vi som skriver historia om facket kommer att forska om facket oavsett om organisationerna har lämnat ifrån sig material eller inte. Därför är det så viktigt att man bevarar det material som organisationerna faktiskt producerar. Annars är det risk att vi tvingas använda andra källor för att forska om facket, till exempel dagspressen. Då får man en annan historiebeskrivning.

Jansson säger att varken förbunden, LO, TCO eller Saco arkiverar sina dokument digitalt. Papper kan bevaras i cirka 200 år utan att det tar skada.
Tomt efter 1995
– Det stora problemet är dokumenten som ligger i fackens datorer och som inte samlas in digitalt. Vi skulle skriva om protester på 1990-talet och gick till Folkrörelsearkiven för att få ut material. Men det visade sig att från 1995 och framåt finns det nästan inget material bevarat. Det sammanfaller med att allt blev digitalt.
Jansson och hennes kollegor arbetar nu fram till 2018. Då överlämnar de projektetet och den tekniska software som ska göra att det blir både enklare att arkivera som att leta efter källor för kommande forskning. Förhoppningen är att vi ska få många Knut Bäckström i framtiden, historikern och kommunisten som skrev de bästa böckerna om ”Arbetarrörelsen historia”.
Dick Emanuelsson